Safari och Krabbtrollkarlar

For tva dagar bestamde vi oss for att aka pa safari i Waza national park, belagan i Kameruns norraste del precis intill Nigerianska gransen. Vi steg upp i ottan och for med var eminenta chaffis Munk(han hade samma ansiktsform som skriet darav smeknamnet:)) till parken. Tyvarr fick vi en vanlig monibuss, jag hade helst sett att vi hade akt i en Land Rover Defender men men. Val framme i parken steg spanningen direkt da vi efter bara nagra minuters korning stotte pa ett gang giraffer som var ute pa morgonpromenad. Darefter blev det an mer spannande nar var guide hoppade ut bilen och borjade smyga runt i buskarna; han hade upptackt lejonspar! Forst var vi lite tveksamma till att lamna bilen for att ta en narmare titt, men da vi sedan tidigare visste om hur vanliga djuren i Afrika ar(las flodhastar) smog vi oss ut, beredda pa att nar som helst fly in i bilen igen. Tyvarr eller kanske som tur var sag vi dock bara spren av lejonen. Darefter foljde en rad andra djur, mycket faglar, storkar och pelikaner; samt en nagot forvirrad struts. Vi hade tidigare last att Waza Park var beromt for sina manga elefanter och enligt guideboken "quite easy to spot", vi bad darfor om att fa skada dessa savannens giganter. Guiden tog at sig uppdraget. Efter ytterligare nan timmes bilfard tvarstannade minibussen, var guide hade upptackt elefantbajs. Och inte vilket bajs som helst, det var relativt farskt sa guiden, max ett dygn gammalt. Sakta korde vi nu efter sparen och hittade den ena hogen efter den andra men inte en endaste elefant syntes till. Efter ett tag sa guiden att vi skulle aka till vattenhalet dit elefanterna brukade samlas kl 3 for lite afternoon water. Sagt och gjort, vi skumpade runt pa en urdaligvag i nagra timmar for att slutligen komma till vattenhalet dar det forvissa var ganska mycket dhur, mycket faglar och antiloper, men till var stora besvikelse inte en enda elefant. Vid det har lagret verkade var guide ha tappat modet och dagen slutade med ytterligre ett gang giraffer men de hundratals elefanterna som skulle finnas i parken sag vi aldrig susen av.
Vi overnattde i utkanten av parken i sma hyddor och lite smabesvikna och trotta pa att skumpa fram pa elefantfria vagar, beslot vi oss for att dra vidare dagen darpa. Vi skulle besoka Romsiki, en bergsby kand for sin skonhet. Vi hoppade upp med tuppen igen( det finns gatt om tuppar i detta land som garna vacker en och om man mot formodan inte skulle vakna av tuppen sa vaknar man av den ylande hunden hos grannen brevid eller Makosa, Kamerunsk musikgenre, som lagligen kan spelas pa hogsta volym aven kl 05:00)och skumpade runt pa bergsvagar som mest bestod av stenblock i 5-6h innan vi slutligen nadde Romsiki. Den lilla byn lag verkligen vackert uppe bland spetsiga berg i ett landskap som nastan paminner om oken. Det ar oerhort torrt och svart att forsta att manniskor kan overleva i dessa trakter. I Romsiki strosade vi omkring i nagra timmar och hamnade slutligen hos "the crqb soccerer" krabbtrollkarlen, jovisst manga tror inte att han existerar men det kan jag beratta att han gor. Han ar enligt egen utsago 70 000 ar gammal och en jakel pa att spa framtiden med hjalp av ett gang krabbor. Jag slog mig ner i trollkarlens talt och bad honom spa hur pass framgangsrikt vi kunde bestiga Mount Kamerun. Trollkarlen tog fram sina krabbor, spottade lite pa dem( vet ej riktigt varfor) och mumlade pa uraldrigt sprak hemliga trollformler, sedan lat han krabborna ga i en skal dar han tidigare byggt upp en liten hinderbana; efter en stund kollade vi efter var krabborna haft for sig. Det hade gatt bra som tur av"danger brickan" lag underst, vilket tydligen var ett bra tecken. Nu kan vi alltsa bestiga berget utan att nagra missoden skall ske, kanns himla bra!
Imorgon bar det av till Yaounde igen och sedan Kribi, men forst ska vi besoka en chimpansfarm dar man far umgas med vilda chimpanser, ska bli spannande. Fortsattnig foljer!