Mount Cameroon del 2

Darefter fortsatte vi var vandring och nu var det betydligt brantare, vi kampade oss sakta uppat. Kandes nastan som att klattra upp for en stege. Varje ar i februari gar Race of Hope, en marathon upp och ner for berget. Var guide hade givetvis deltagit i detta lopp och fullfoljt det pa mycket imponerande 5h 30min, samma tid som det tog oss att na forsta baslagret dar vi skulle spendera forsta natten. Detta lag pa 2800m hojd och vi hade en magnifik utsikt over elfenbensbukten. Vi var valdigt utmattade efter den dryga klattringen och efter en lattre maltid slocknade vi direkt. Dagen darpa skulle vi gora ett toppforsok, men precis da vi skulle paborja klattringen borjade det att regna och stora molnsvepte in over berget. Vi var tvugna att invanta battre vader. Natten hade varit kall, trots den schweiziska sovsacken fran 1977 och vi satt hoppkurade i var hydda tillsammans med ett par fran israel som ocksa skulle gora ett toppforsok. Slutligen lattade molntacket och vi paborjade klattrinegn mot toppen. Denna dag bestod av annu brantare klattringen och det varkte i vara omma ben nar vi sakta tog oss mot toppen. Strax efter lunch nadde vi sa toppen, det blaste svinkallt, var bara ett par grader varmt sa det blev en snabbvisit, en obligatorisk seger whisky, nagra bilder och sa snabbt ner igen. Pa vagen tillbaka passerade vi den krater som bildats under utbrottet 2000, och den svavelblandade luften paminde oss om att vi befann oss pa aktiv vulkanisk mark. Var nedgang gick bra och vi overnattade ytterligre en natt pa 2800m. Mitt in natten vaknade jag till av att Jens ville ha pannlampan, han hade kannt nat som rort sig inne i sovsacken. Alla var pa helspann, sovsacken vecklades ut och dar, mitt framfor ogen pa oss, sprang en liten radd bergsmus ut. Musen var valdigt manniskokar och gjorde oss ofrivilligt sallspak resten av natten...